Höga Kusten Industrigrupps forsknings- och utvecklingsprojekt SIKT har varit framgångsrikt på flera plan. Det konstaterar en pågående utvärdering. SIKT har enligt utvärderingen både bidragit till lyckade forskningsprojekt och skapat ett långsiktigt engagemang kring forskning och utveckling hos de deltagande företagen.
SIKT (Stärkt Innovation, konkurrenskraft och tillväxt) startade i september 2018 och nio av HKIG:s medlemsföretag deltar i projektet. Det treåriga projektet samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västernorrland, Härnösands, Kramfors och Sollefteå kommun samt de nio företag från HKIG som valt att delta.
Genom att stimulera företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet ska SIKT bidra till att nya eller markant förbättrade produkter, processer eller tjänster utvecklas; och att företagens innovationshöjd, forskningskompetens och konkurrenskraft stärks; samt att nya arbetstillfällen skapas.
Per Anders Nybond på konsultföretaget Klyo har följt och utvärderat SIKT sedan starten och ungefär två tredjedelar in i utvärderingen konstaterar han att måluppfyllelsen med några månader kvar till projektslut ser ut att bli god.-SIKT har varit positivt för de deltagande företagen. Mycket positivt för vissa, något mindre för andra, men alla tycker sig ha fått positiva effekter av sitt deltagande.
Vad är det konkret som har varit positivt?
–Företagen har kommit långt med sina forskningsprojekt kring produkter, processer och tjänster, men en mycket viktig del är också att de inom ramen för SIKT har lyckats stärka och i flera fall skapa ett långsiktigt engagemang för forskning och utveckling i sina organisationer.
Hur mycket handlar de positiva effekterna om de pengar som tillförts?
– Pengarna är en viktigt del. De skapar förutsättningar för att genomföra ett större FoU-arbete över en relativt lång tid, tre år. Ett arbete som i flera fall nog inte hade gjorts annars, så visst ger pengarna ett lyft. Men det är SIKT-sammanhanget som gör skillnad. Ett plus ett har blivit tre. När vi tittar på liknande projekt så ger pengar och resurser ett engagemang initialt, men långsiktigheten är nästan alltid ett problem. Små och medelstora företag har ofta svårt att avsätta tid och resurser enligt en fastställd projektplan, och projektet blir sällan något mer än att man skrapar på ytan och sedan minskar engagemang och deltagande vanligtvis. I SIKT upplever vi snarare att engagemanget ökar över tid. Här hör vi från företagen: ”Nu fattar vi! Vi vill inte att projektet ska ta slut – nu vill vi ju göra verkstad!”. Vissa företag har nyanställt, andra har utvecklat andra metoder för att kunna ha forskning och utveckling som en del av sin löpande verksamhet. De har nått en högre nivå.
Vad är det då som gör att HIKG och SIKT har lyckats där många andra liknande projekt har misslyckats? Det finns flera faktorer som samverkar, menar Per Anders Nybond.
- Företagsspecifika delprojekt bygger engagemang. Att varje deltagande företag har en fallstudie – ett eget forsknings- och utvecklingsprojekt som de själva har valt och formulerat – skapar ett tydligt, förankrat mål på varje företag och det har varit mycket positivt för engagemanget.
- Tydliga krav och stor lyhördhet. Eftersom små och medelstora företag har svårt att följa en färdig projektmall så har en nyckel varit att vara lyhörd och balansera krav och förutsättningar. Deltagande företag har i stor utsträckning kunnat välja vilka delar de vill delta i och hur de vill lägga upp sitt deltagande, men projektmedlen är öronmärkta för fallstudien och det ställs krav på formella metoder och dokumentation, vilket håller projektet på spåret och stärker lärandeprocessen.
- Stark projektägare. Höga Kusten Industrigrupp som organisation har hållit ihop projektet från start och har haft tydligt fokus på att skapa synergier genom att uppmuntra och underlätta kunskapsutbyte mellan deltagande företag.
-Det är av naturliga skäl lite olika hur väl de deltagande företagen lyckas, men som helhet kan man säga att projektägaren har hittat ett sätt att skapa långsiktighet och engagemang genom att låta föra in företagens egen drivkraft i ett större sammanhang, säger Per Anders Nybond.
HKIG:s ordförande Malte Frisk är mycket nöjd med SIKT-projektets utfall – men är inte förvånad.
-Jag förstår att den som kommer utifrån ser våra resultat som exceptionellt bra, men vi har haft höga förväntningar på SIKT redan från början. Det här är mer en bekräftelse på att vi har satsat rätt.
Precis som den senaste SIKT-utvärderingen lyfter Malte Frisk fram företagens egna fallstudier som centrala för projektets framgång. För även om HKIG har identifierat behovet av att långsiktigt utveckla forsknings- och utvecklingsarbetet hos sina medlemmar så har utgångpunkten varit att alla satsningar måste bygga på en vilja hos varje deltagande företag.
-HKIG är väldigt fokuserat på medlemmarnas kärnbehov. Innan vi går in i något frågar vi oss alltid; ”Är det här medlemsnytta?”, ”Är det här vad medlemmarna behöver?”. Om någon kommer utifrån och formulerar projektet och sätter ramarna blir det sällan bra. Det är väldigt viktigt att förankra deltagarnas engagemang i något som ger dem konkret nytta, och SIKT är sprunget ur verkliga behov hos medlemsföretagen. Varje fallstudie är ett projekt som företagen själva ville driva men inte hade kunnat eller haft resurser till. Vi har inte tjatat med något företag i projektet.
De enskilda företagen har inte tänkt på sitt deltagande i första hand som en del av SIKT-projektet, utan som ett eget och spännande FoU-arbete som ger resultat i vardagen. Det har byggt långsiktigt engagemang och förståelse för forsknings- och utvecklingsprocessen.
Förutom ekonomiska medel har företagen som deltagit i SIKT-projektet haft löpande tillgång till ny kunskap via forskare på Luleå Tekniska Universitet (LTU). De har också fått information om tester och simuleringar som kan gynna FoU-arbetet, och har kunnat köpa in konsulthjälp på områden där man saknar kompetens.
HKIG har också uppmuntrat SIKT-företagen till samarbete och utbyte. Det är en uppmaning som har gett tydliga resultat.
– Det har utvecklats bättre än förväntat. Nu är det inte bara på vd-nivå som det finns ett utbyte utan det har blivit naturligare för personal i många olika roller att söka kontakt för att lära.
Med så många positiva effekter – kommer HKIG att starta fler SIKT-projekt?
–Den här typen av projekt ger bra medlemsnytta och det finns självklart mycket kvar att göra inom forskning och utveckling. Det finns också andra områden där våra medlemsföretag har behov. Men vi har lärt oss metodiken, hur oerhört viktigt det är att förankra arbetet i lokala projekt som medlemsföretagen själva vill driva och tror på. Det är då vi blir framgångsrika, säger Malte Frisk.
